I helgen som var debuterade jag och Rakeem i den svåraste tävlingsklassen i distansritt - CEI3* 160 km. 16 mil(!) i Halmstads fina natur, totalt 6 delslingor och ca 10 veterinärkontroller skulle vi ta oss igenom. Det är inte många hästar i Sverige som klarat av den distansen och det kändes svårt. Visst trodde jag att Rakeem skulle kunna klara det, men det är så mycket som ska stämma för att man ska klara av att prestera över den distansen. Allt måste vara på topp; foder, utrustning, träning, ryttarens sits, upplägg under tävlingen - allt spelar in.
Jag och Rakeem två dagar innan tävlingen
Starten gick kl 5:30 på söndagen och därmed blev det uppstigning för mig och mina medhjälpare (mamma Eva och pappa Henrik) redan kl 3:45 - vad gör man inte för att tävla?
Jag (Rakeem), Stefan Hammar (Bitethebitchandwin) och Elin Gränsgärd (TA Khrim)
Ute på banan
Rakeems akilleshäl är att han inte vill springa upp för veterinären. Enligt honom är man "klar" när man kommer in från respektive slinga, då kopplar han ner och vill bara vila och ta det lugnt. Självklart är det bra med en häst som kan slappna av i veterinärbesiktningarna, men detta är en nackdel när det är dags att trava upp för veterinären. Vi åkte på re-exam efter första besiktningen under tävlingsdagen, just på grund av att Rakeem - enligt veterinären - inte travade helt rent. Vid re-exam var han klockren igen (jag ansträngde mig för att få honom att springa snabbare).
Efter andra slingan hade vi samma problem hos veterinären och det blev en röstning angående om han skulle få vara kvar i tävlingen eller ej. Han fick fortsätta, men ni kan säkert föreställa er hur det kändes för mig när drygt 10 mil av tävlingen återstod. Jag var nervös att något var fel på honom, kände efter hela tiden ute på banan och kunde inte koppla av och äta på grund av min nervositet.
När vi kom in från tredje slingan hade Rakeem inga anmärkningar vid upptravet. Jag fick genast en bättre känsla och lyckades ha kvar den resten av tävlingen. I övrigt hade Rakeem knappt några anmärkningar alls under hela tävlingen. Han brukar ha problem med vätskenivån och tarmljuden, samt att han brukar kräva en del vatten för att gå ner ordentligt i puls innan veterinärbesiktningarna. Han var nere i puls i stort sett direkt efter varje slinga och vi behövde inte kyla någonting. Jag är så nöjda med hans resultat i besiktningarna!
Rakeems veterinärkort
Jag och Rakeem hade sällskap av klubbkompisarna Elin Gränsgärd (TA Khrim) och Stefan Hammar (Bitethebitchandwin) under nästan hela dagen. Hästarna fungerade bra tillsammans och det verkade som att det skulle gå vägen för oss alla. För Elin och Stefan höll det till re-exam efter 142 km, där deras hästar tyvärr inte fick godkänt att fortsätta ut på sista slingan. Jag och Rakeem var därmed tvungna att rida de sista 18 km helt själva - en mental utmaning som hette duga. Sådan tur är har Rakeem alltid framåtbjudning och vi tog oss runt utan några större problem.
Vi galopperade in i mål, med Rakeems öron spetsade framåt - som vanligt när vi är ute och "springer". Det gick snabbt för honom att gå mer i puls även vid målgång, och vi gick in till besiktningen så fort pulsen låg stabilt. Pulsade in på 56 slag/min och efter upptravet 52 slag/min. Inga anmärkningar i slutbesiktningen bortsett från att tarmljuden var något under "normalt" - så nöjd!
30 min efter målgång var det uppvisning för "best condition", det ärofyllda priset som veterinären ger hästen i bäst skick efter tävlingen. Vid prisutdelningen visade det sig att det priset tilldelades Rakeem och det var verkligen grädde på moset!
Finaste Rakeem och jag!
Vi red hela tävlingen med Razerskor och ProPad-sulor runtom. Hör och häpna; skorna höll hur bra som helst! Vi behövde inte sko Rakeem under tävlingens gång, inte ens sätta i nya sömmar i skorna. Detta kommer jag berätta mer om i ett separat inlägg.
Framsko efter 160 km
Baksko efter 160 km (Rakeem sliter utsidorna mer i bak, framförallt när man travar mycket)
Rakeem och jag blev uppmärksammade i Norrtelje Tidning efter helgens fina resultat- alltid kul när ridsport får plats i tidningarna!
:
Norrtelje Tidning 21/7 -15
Sammanfattningsvis blev det alltså en 2:a-plats för mig och Rakeem i vår första start i denna svåra klass. Det är inte många hästar i Sverige som tagit sig igenom 160 km och jag är suveränt nöjd med vårt resultat! Att Rakeem dessutom hade så bra värden i veterinärbesiktningarna gör mig ännu mer glädjefylld; vilket även gav oss det finaste priset av dem alla: best condition.
Vårt årsresultat hittills: 3 starter i tävlingsklasser á 1:a, 1:a, 2:a + BC!
Rakeem två dagar efter tävlingen
/ Josefin
Andra inlägg
- Ljusare tider betyder mer tid
- Dagens outfit - enhörningar!
- Långritt, travhästar och vårkänslor
- 50 km kval i Jämtlands vackra (men krävande) natur
- Nu är hästarna fit for fight inför tävlingssäsongen
- Intensiv helg med tävling och elitträff
- Genomgång av hästarnas tänder - ack så viktigt!
- Sjukstuga halva dagen
- Minustid
- Inte som andra onsdagar