Häst: Chaman ox
Klass: CEI2* 120 km
Why do we fall, Bruce? So we can learn to pick ourselves up.
- Thomas Wayne, Batman Begins
Gårdagens SM-klass gick inte alls som jag (och många andra) hade tänkt mig(/sig). Jag märkte redan kvällen innan att Chaman var väldigt laddad när jag red en kort sväng. På tävlingsmorgonen när vi anlände till tävlingsplatsen var Chaman väldigt uppe i varv. Vi kom dit så pass tidigt att vi kunde gå runt med honom en stund innan start, men trots detta var själva sadlandet och uppsittningen inte det lättaste. Jag upplevde att Chaman lugnade ner sig medan jag värmde upp honom, men när starten gick och vi kom ut på banan taggade han till igen. Jag gillar hästar som är framåt och vill någonting och det var inga problem att kontrollera honom ute på banan.
Första slingan var 38 km lång och vi i YR-klassen höll ihop mer eller mindre hela slingan. Vi höll ett tempo på ca 17 km/h. När vi kom in i första grinden och skulle pulsa in hästarna var Chaman alldeles för uppe i varv. Jag/vi klarade inte av att få honom att stressa av, så hans puls förblev på 68 slag/min (gränsen är 64 slag/min). Vi gick in till veterinärbesiktningen strax innan maxtiden var uppnådd (20 min har man på sig att pulsa in) och då fick veterinärerna fram ett pulsvärde på 69 slag/min. De fullföljde besiktningen och det fanns ingenting annat att anmärka på, han var jättefin i övrigt, men klarar man inte pulsgränsen så blir man utesluten - tävlingen tog alltså slut för oss efter 38 km.
Självklart blev jag fruktansvärt besviken och ledsen på grund av uteslutningen. Min första tanke var att jag tappade sugen totalt. Där stod man, med 60 mil enkel väg till tävlingsplatsen och en anmälningsavgift på ~3200 kr betald. Det är inte den roligaste känslan, och att åka ut på en "skitsak" som pulsen är tungt. Men det här är "the name of the game" när man rider distansritt. Allt ska stämma för att framgång ska kunna nås och det gjorde det inte igår.
Det finns säkert många spekulationer kring varför vi åkte ut på pulsen efter första slingan. Jag tror på följande förklaring: Chaman är en känslig individ och jag har idag (1/6) haft honom i exakt en månad. Vi har inte hunnit lära känna varandra tillräckligt bra. Kanske red jag för snabbt första slingan, kanske gjordes något fel i snabbgroomen, det finns bara spekulationer. Jag vet att Chaman är en mycket bra häst och jag är så klart besviken över att vi inte tog oss längre igår, men jag tror att vi behöver mer tid tillsammans så att vi blir ett sammansvetsat team (det var ju egentligen inte Chaman som skulle gått YR-SM, men Rakeem var tvungen att stå över på grund av viruset han hade i slutet av april).
Vi stannade för övrigt kvar på tävlingsplatsen med Chaman i flera timmar igår för att miljöträna. Till en början var han lika uppe i varv som innan, men vilken otrolig skillnad det blev efter ett par timmar! Lugn som en filbunke var han och idag var han precis lika lugn och fin. Chaman påminner så mycket om Rakeem, både till uteendet och det beteendemässiga. Jag gillar honom verkligen och jag tror att det här nog kommer bli bra när vi fått mer tid tillsammans. Nu taggar vi om, biter ihop och lär oss av våra misstag!
Jag och mitt team hjälpte till att grooma Lena Folkung när hon red 160 km igår. Det hela resulterade i en 4:e-plats individuellt och ett SM-brons. STORT grattis! Det gjorde min dag otroligt mycket bättre. :)
/ Josefin
Andra inlägg
- Ljusare tider betyder mer tid
- Dagens outfit - enhörningar!
- Långritt, travhästar och vårkänslor
- 50 km kval i Jämtlands vackra (men krävande) natur
- Nu är hästarna fit for fight inför tävlingssäsongen
- Intensiv helg med tävling och elitträff
- Genomgång av hästarnas tänder - ack så viktigt!
- Sjukstuga halva dagen
- Minustid
- Inte som andra onsdagar