Tidig årsdebut med bekräftelse om lyckad rehab

Efter en lång rehabilitering av en skelettskada kunde jag och min gråa springare Shah Zohar våga oss ut på distansbanan i lördags. Totalt hade han varit borta från tävlingsbanan i drygt 1,5 år och jag var minst sagt nervös över hur det skulle gå - både psykiskt och fysiskt! För att ge en ordentlig bakgrund börjar jag med att återberätta skadehistoriken. 

Skadehistorik

För ungefär ett år sedan fick min häst Shah Zohar diagnosen "bone bruise", en skada som oftast uppkommer efter ett hårt yttre trauma. Exakt vad som hände med Shah Zohar vet vi inte men att han blivit sparkad av någon annan häst är uteslutet. Eventuellt kan skadan ha uppkommit efter att han rullade fast i sin box och tryckte ut boxväggen, då detta hände i anslutning till att vi upptäckte hältan och troligen kan ha orsakat en hög belastning på skelettet.

Hur som helst var "bone bruise" en knepig skada att diagnostisera. Vi var inne på Ultuna hästklinik en hel dag för att utreda vad som var fel, bedövade led efter led, gjorde böjprov utan att hältan varken avtog eller intensifierades. Till slut fick vi åka hem och vänta på en remiss till scintigrafi. När man gör scintigrafi sprutar man in ett radioaktivt ämne i blodet. Där det finns en blödning/skada i kroppen ansamlas det radioaktiva ämnet och man kan då se var skadan är belägen. Efter genomförd scintigrafi kunde veterinären konstatera att vänster bakbens skenben hade ett upptag och Shah Zohar fick då diagnosen "bone bruise" i det området. "Bone bruise" kan förenklat beskrivas som steget innan en fraktur uppstår i skelettet. 

Shah Zohar fick stå i sjukhage i 3 månader, därefter återbesök och hältfri med ordination om vanlig hage i ytterligare 2-3 månader. Efter drygt ett halvår med vila började jag skritta honom uppsuttet, till att börja med 20-30 min. Tiden utökades successivt för att så småningom uppgå till 60 min/pass. Efter 7 månaders konvalescens gjorde vi ett sista återbesök för att få Shah Zohar friskförklarad och jag kunde sedan påbörja hans uppbyggnad långsamt. Jag började lägga in korta stunder med trav under ridpassen som så småningom utökades. Efter 1-2 månad av att successivt införa trav i träningspassen kunde jag till slut börja lägga in galopp. Jag tog det väldigt lugnt med galopperandet eftersom jag inte hade någon brådska med att få igång honom i det tempot. Dessutom var lille grå en aning för taggad för att kunna hantera galopp i ett rimligt tempo på hemmaplan, i det läget tycker jag att galoppen gör mer skada än nytta så vi avvaktade och tog några korta galopper när jag kände att han var i rätt sinnesstämning för det.

/image.jpg
Shah Zohar efter 6 månaders vila

Årsdebut på distansbanan

I lördags startade jag årets tävlingssäsong i form av en clearround i Bjursås kuperade terräng. Efter mycket velande fram och tillbaka hade jag till slut bestämt mig för att det skulle vara Shah Zohar som jag startade med. Till sällskap hade vi Elin Joelsson och "Flingan", ett perfekt sällskap som fick tiden att flyga förbi! 

Hemma har Shah Zohar varit svårriden efter den långa viloperioden, han har haft lätt att bli het och jag har hela tiden fått engagera mig i att "rida" istället för att bara "åka med", det har inte blivit några mysturer direkt. Oavsett vilken typ av pass vi gjort har jag fått kämpa med att rikta Shah Zohars uppmärksamhet på mig. Han är en väldigt intelligent och lättlärd häst med mycket energi, om han inte aktiveras för att bli trött av att tänka riktar han sin energi framåt och ökar tempot istället (det är i princip omöjligt att göra honom trött fysiskt). Han gick från full tävlingskondition till full vila i sjukhage - inte konstigt att han lyckats samla på sig en väldig massa överenergi. 

Till min förvåning och stora lycka skötte sig min fina häst exemplariskt hela tävlingsdagen och överträffade mina förväntningar på alla sätt. Han dansade fram i terrängen och visade inga tecken på att tävlingen varit jobbig för honom. Vi tog flera långa galopper under tävlingen och inte en enda gång blev han hetsig. 40 km avklarades på ett fantastiskt sätt och vi fick med oss ett godkänt resultat och en rosett hem. Som pricken över i kändes min häst som en fullfjädrad distanshäst och gick som en klocka med öronen spetsade framåt. Den här hästen har alla kvaliteter jag vill ha hos en distanshäst; självförtroende, starkt psyke, framåtanda, ambition osv. 


Öronen fortsatt spetsade framåt efter 35 km

Dagen efter tävlingen fanns inte ett tecken på att Zohar sprungit 40 km i Bjursås backar. Han var lika pigg som vanligt på morgonen och sprängde iväg i galopp när han kom ut i hagen. Jag kan omöjligt beskriva hur glad jag är över att fina pållen äntligen är tillbaka på banan igen! Nu har jag fått blodad tand och längtar tills tävlingssäsongen drar igång för alla mina hästar. 

/trettondagsritten-shah-zohar.jpg 
Jag - Shah Zohar och Elin Joelson - "Flingan" 

/ Josefin 

11 Jan 2017