Blogg

Tid är en bristvara

17 Oct 2014

Har roat mig med att göra en överslagsräkning av hur mycket tid jag spenderar i stallet de dagarna som jag gör allt själv (inte så ofta, tack och lov). Det är så klart räknat på ett ungefär och hur det ser ut rent generellt, eftersom det kan skilja sig ganska mycket från dag till dag (framförallt vad gäller ridningen). Jag kan i alla fall meddela att jag är väldigt tacksam över att jag slipper göra allting själv varje dag, då hade jag inte hunnit sova mycket! 

Tid som krävs för skötsel av 5 hästar 

Mockning | 40 min
Lägga in halm | 10 min
Byta/fylla vatten | 10 min
Fixa hö till stall + hage | 30 min
Sopa/kratta bort spill i/utanför stallet | 5 min
Lägga ut hö i hagarna | 10 min
Fixa "kraftfoder" | 5 min
Fylla på vatten för natten | 5 min 
Sätta på och ta av täcken | 15 min
Ta in och ut hästar | 20 min
Fixa hästen innan och efter ridning | 30 min
Rida (~12 km uteritt på en häst) | 60 min*
Göra rent utrustning efter ridning | 10 min
Övrigt fix med hästarna (linda ben, smörja hovar etc) | 20 min

---

60 + 60 + 60 + 60 + 30 = 4,5 h/dag
* Ridtiden varierar som nämnt ganska mycket beroende på vilken typ av ridning/hur långt man rider/om jag är ensam och rider fler hästar osv. 60 min är ett nog ett bra medelvärde. 

Jag vet inte hur ni resonerar kring om det låter mycket eller ej. Jag kan säga att jag själv blev förvånad över hur mycket tid som faktiskt krävs för att färdigställa allt under en dag, baserat på att man är ensam med uppgifterna. Kan nämna att jag är ganska noggrann och metodisk när jag håller på, så tiden skulle säkert kunna effektiviseras om jag inte var lika petig. 

Lägg på att jag nästan alltid går i skolan måndag-fredag, ~6-7 h/dag. Jag åker hemifrån kl 7:30 och kommer hem igen kl 17 (förutom fredagar, då kommer jag hem kl 15). Det finns med andra ord inte så mycket spelrum vad gäller tiden! 

Bortsett från all tid som spenderas i stallet och i skolan ska jag hinna med att plugga, äta och sova också (och typ 50 andra saker). När jag har möjlighet till det så vikarierar jag för att få in extrapengar (händer inte jätteofta) och sedan är det så klart en del att göra som medlem i Distanskommittén och annat som jag sysslar med (är uppbokad alla helger fram till 15-16/11).

När jag ser objektivt på ekvationen ser den ganska omöjlig ut, men det är den faktiskt inte. Det handlar om att vara disciplinerad och - till stor del i min nuvarande situation - att ha hjälp av andra. Min pappa eller någon av mina medryttare (och ibland mamma) hjälper oftast till att fixa stallet, sedan rider vi i de flesta fallen ut på 2-3 hästar samtidigt. Min mamma lagar nästan alltid middag (om hon inte är på jobbet) så den är bara att värma/äta direkt när man kommer in från stallet (typ kl 20). Hard work work! Det är tur att man tycker om att ha saker för sig, man behöver liksom aldrig bli rastlös.

/ Josefin

Saker som inte alla vet

15 Oct 2014

Tro det eller ej, men jag har faktiskt andra intressen än hästar! Jag tänkte att det kunde vara kul att rada upp några av mina andra intressen/saker om mig, så att ni får veta att jag faktiskt (i vissa fall) är som en helt vanlig dödlig människa (först skrev jag "helt vanlig odödlig människa", läste det flera gånger utan att ens reagera på det. Höga tankar om mig själv...).  

• Jag är väldigt intresserad av film/bio/serier (älskar Game of Thrones). Läste filmkunskap i gymnasiet och jag tycker om att se allt från gamla klassiker till nya filmer. Riktigt djupa filmer som går att analysera och har ett budskap gillar jag extra mycket! 
  
  
• I gymnasiet läste jag media med författar/journalistikinriktning och jag tycker om att skriva - både "vanligt" och skönlitterärt. Under hela grundskoletiden och i gymnasiet skrev jag väldigt mycket men tyvärr har det helt kommit av sig nu. Tanken har alltid varit att skriva en bok.
  
  
• Om jag "inte gör någonting" (dvs kolla på TV/film, fixa med datorn etc - men inte hålla på med hästarna) så tycker jag att jag är lat. 
  
  
• Jag är intresserad av att fotografera och läste fotografisk bild A i gymnasiet. Dessvärre är fotograferingen inte heller någonting som blir av speciellt ofta.

• Jag tycker det är roligt att arbeta i Photoshop. Jag har en Photoshopbok på över 1000 sidor där det finns exempel på hur man kan redigera/designa bilder i programmet och ibland kikar jag i den.
• Jag har fotografiskt minne, vilket jag ser som både bra och dåligt (en del saker glömmer jag bort snabbt). Jag har oerhört lätt att komma ihåg telefonnummer, koder/kombinationer, siffror i allmänhet, bilder osv. När jag var liten (typ 9 år) hade jag en kortlek med 52 bilder på TV4:as programledare. Jag kunde alla utantill och kommer fortfarande ihåg några av dem, vilka kläder de har på sig, var de befinner sig och hur de ser ut på sina bilder - detta 11 år senare. 
  
  
• Ibland säger min pappa att jag är "scatterbrained". Jag gör ofta många saker samtidigt (och det fungerar nästan alltid bra, tro det eller ej). Ibland orkar jag inte riktigt med min hjärna för den kan verkligen gå på högvarv, fast i det stora hela tycker jag nog om min hjärna eftersom jag har energi till att göra så många saker. Bilden nedan är ett klassiskt exempel på hur min hjärna fungerar ganska ofta.
  
   

• Jag har alltid varit väldigt blyg och osäker bland nya människor. När jag gick på dagis pratade jag inte ens med någon som jag inte visste vem det var. Idag är det mycket bättre, man utvecklas hela tiden!
  
  
• Ett mål jag har är att börja löpträna igen, men det är tyvärr svårt att hitta tiden för det. Jag vill kunna springa milen igen och har bestämt mig för att testa hur långt jag kan springa baserat på min "ridkondis" (5,5 km var i alla fall inga problem).

• Jag har hållit på med fler sporter/aktiviteter än jag kan komma ihåg i dagsläget. Bland annat så spelade jag fotboll från 6-16 år, varav större delen av tiden i ett lag som förlorade 8 matcher på 8 år(!!!) och dessutom vann DM. Kanske hade jag fortsatt om inte laget hade splittras pga att så många valde att satsa på handboll istället. När jag tänker på det så saknar jag verkligen att spela fotboll och jag önskar att jag skulle ha tid med det också, men tyvärr kan man inte hinna med allt man vill göra. 
  
  
• Jag älskar mat och att äta!
  
  
• Min inställning till min framtid är att jag kommer lyckas med det jag vill hålla på med och det finns inget alternativ till det. Kanske en konstig/dum grej enligt vissa men jag tror att man behöver ha den inställningen för att verkligen komma någonstans. 
  
  
• Jag tycker det är jättekul att få mail och att skicka mail. 

• Min bästa och min sämsta egenskap är samma sak; att jag alltid gör allting till 100 % eftersom jag annars tycker det är meningslöst att ens lägga ner energi. Den är bäst eftersom den gör mig motiverad och får mig att prestera på topp, och den är sämst eftersom den också kan få mig att strunta helt i något. 
  
  
• Jag är - och har alltid varit - en riktig prestationsmänniska (kanske inte så oväntat). Dessutom är jag lite av en perfektionist när det kommer till vissa saker (hänger ihop med sista punkten). 
  
  
• Som 20-åring jobbade jag en termin som lärarvikarie i NO på heltid, i klasserna 4-7. Det var en ganska sjuk grej egentligen, nu när jag tänker tillbaka på det. Helt otroligt att jag fick det förtroende jag fick, att ingå som "ordinare lärarvikarie"  i ett arbetslag på mellanstadiet är en stor grej för en 20-åring. Det gick dock hur bra som helst, alla var supernöjda med mig och barnen tyckte verkligen om mig (jag saknar dem så mycket ibland!). När jag slutade fick jag presenter från några av barnen och dessutom fler blommor än jag kunde hålla i. Att vara lärare ger mycket (men det är krävande också)! Hade det inte varit så lång utbildning till att bli lärare hade jag nog studerat det idag.

• Jag är en obotlig tidsoptimist (även om jag verkligen inte vill erkänna det). 
  
  
• Jag blir nästan aldrig helt nöjd med något. Har jättesvårt för att släppa ifrån mig uppgifter/texter jag gjort eftersom jag aldrig känner mig helt klar med dem. Ett exempel på en sådan sak kan vara den här listan, för den känns inte alls färdig men nu publicerar jag den ändå (även om jag inte vill släppa iväg den än)! 

Det finns så mycket mer att skriva som jag missar nu (se sista punkten), men det här var i alla fall lite (nytt) om mig!

 

/ Josefin

Att vara sjuk har sina fördelar

10 Oct 2014

Jag är sjuk väldigt sällan, men nu har jag faktiskt varit förkyld sedan i söndags. Jag har haft många sjuklingar runtomkring mig innan jag själv blev sjuk och faktum är att jag till och med sagt vid några tillfällen att jag skulle vilja bli sjuk - knäppt! kanske många tycker, men man får så himla mycket gjort när man är sjuk (i alla fall om man inte har feber), och dessutom kan man ju vila! 

Eftersom jag varje dag har fyra stycken hästar att ta hand om och träna så har jag problem vad gäller att ta det lugnt och "göra ingenting". Om jag bara är "lite" sjuk så kan inte jag sitta inne och kolla på TV hela dagarna för då känner jag mig helt oduglig - jag måste ju fixa med hästarna när jag har hela dagen "ledig" från skola och annat! Nu när jag varit ganska mycket sjuk ett par dagar har jag faktiskt släppt ansvaret för hästarna och låtit medryttare och min pappa ta hand om dem (ja, okej, jag körde ett cirkelpass i skolan och red i måndags, tisdags och igår men då var jag inte jättesjuk...). Allt är som bekant relativt och jag har tagit det ganska lugnt dessa dagar om man jämför med vad jag brukar göra.

I onsdags mådde jag som sämst men jag var trots detta i skolan eftersom jag inte kunde missa föreläsningen som vi hade då. Pinade mig igenom den dagen och sen - hör och häpna! - så gick jag och la mig i soffan direkt när jag kom hem, jag gick inte ens ut i stallet för att hjälpa till med insläpp av hästarna. I och med att jag mådde som jag gjorde fattade jag beslutet att inte gå till skolan på torsdagen, trots att energimassageutbildningen skulle inledas då. Jag kände helt enkelt att jag fick välja mellan att vila och bli frisk eller jobba på och fortsätta vara sjuk x antal dagar. Så nu är jag hemma idag, på lördag och på söndag. Det känns helt otroligt skönt! Stressen jag känt över allt inbokat är som bortblåst och jag har verkligen tagit varje dag som den kommer. 

Jag har fått enormt mycket gjort under gårdagen och idag. Planering inför framtiden, fix med hemsidan och plugg har hunnits med, samtidigt som jag har kunnat ta det lugnt. Jag har en hel del nya samarbeten på gång och känner att jag arbetar i medvind som det är just nu. Jag har även bestämt mig för att lansera min hemsida som josefinblomlugn.se istället och det hoppas jag att jag får till under helgen/början av nästa vecka. 

Det har - som skrivet - sina fördelar att vara sjuk, just eftersom man hinner med så mycket annat än bara hästarna då. Eller rättare sagt; jag tillåter mig själv att göra andra saker och ta det lugnt utan att få speciellt mycket ångest över det (det kommer nog alltid kännas jobbigt dagar som jag är hemma utan att rida). Det är en fixidé jag har men i vissa meningar kan den vara positiv eftersom den till viss del bidrar till att jag gör det jag ska även om det spöregnar, är kolsvart eller -25 grader ute.  

/ Josefin

Fortfarande 10 % rabatt på activehorses.se

9 Oct 2014

Som jag nämnt tidigare här på bloggen så har jag blivit tilldelad rabattkoder som gäller på http://activehorses.se. Rabattkoderna gäller fortfarande och jag vill påminna om detta eftersom jag tycker det är ett tillfälle att ta i akt. Passa på att lägga en beställning, webshopen har en hel del att erbjuda. Varsågoda! 

 

Ange rabattkod jos2014 för att få 10 % rabatt på hela din beställning.  

Gästrikeritten 2014

8 Oct 2014

I söndags - 5 oktober - gick Gästrikeritten av stapeln. Jag, pappa Henrik, Alice och hennes mamma Monica lastade Lady och åkte mot Torsåker, Hofors, kl 4 på söndagsmorgonen. Det var med andra ord en mycket tidig morgon och en lååång dag - så här i efterhand räknade jag ut att jag var vaken 20 h av söndagen. Inte illa! 

Häst: Milady
Ryttare: Alice Ljungqvist
Klass: T80 km

Lady har aldrig åkt så långt för att tävla i distans så det var en ny upplevelse för henne att komma fram till tävlingsplatsen. Trots detta skötte hon sig bra och höll sig lugn under förbesiktningen och i viloområdet, hon hade till och med ro att stå och äta innan det var dags för start. 

Eftersom det var Ladys debut på 80 km hade vi sagt att hon inte skulle gå för snabbt, att Alice skulle hålla sig till sitt tempo även om de andra hästarna gick snabbt (det var DM i samma klass som Alice red, därav red de flesta på ganska ordentligt). Eftersom Lady är relativt orutinerad i tävlingssammanhang än så länge var målsättningen att hon och Alice inte skulle hamna alltför långt bakom de andra, eftersom vi inte visste hur Lady skulle bete sig ensam ute på banan. Under nästan hela första slingan hade Alice och Lady kontakt med några andra i samma klass, men på grund av en felridning framåt slutet av slingan hamnade de efter och blev därmed ensamma. 

Lady pulsade ner bra och skötte sig fint i första veterinärbesiktningen och hade inga anmärkningar. Tyvärr hade felridningen resulterat i att hon och Alice skulle hamna nästan 10 min efter ekipaget som låg närmast i deras klass, ett försprång som troligen skulle bli svårt att rida ikapp. 

Ute på slingan

Väl ute på andra slingan tyckte Lady inte alls att det var roligt att springa själv, utan hästsällskap. Alice fick kämpa mycket för att få henne att förstå att hon skulle framåt trots att hon var ensam, och det blev en mycket lång slinga att ta sig igenom. Att komma ikapp någon var bara att glömma bort eftersom hastigheten på den här slingan varit så långsam. Alice höll modet uppe och kämpade på mot en mycket envis Lady. Det visade sig att envisheten lönade sig och Alice och Lady tog sig in till tävlingsområdet igen, efter mycket om och men (all cred till Alice som inte gav upp utan fortsatte kämpa på!). 

Ute på slingan

In till tävlingsområdet igen

Det gick bra att pulsa ner Lady även efter den här slingan. Jag kollade nervöst på (som alltid) när Alice och min pappa besiktade henne efter slingan. När de skulle trava ville hon först inte springa, så Alice fick börja om några gånger. Till slut fick hon igång Lady och jag tyckte det såg fint ut. Men efter upptravningen stod veterinärerna och pratade med varandra, sedan fick de springa upp igen.

Tyvärr tog deras tävling slut där, då veterinärerna tyckte att Lady markerade i fram (något som jag inte alls kunde se, så det var förmodligen ingen stor hälta). Så vitt jag vet är Lady fräsch igen nu, hon fick nog bara en tillfällig hälta under tävlingen. Surt, men ändå skönt att det inte verkar som att det var något större fel på henne. 

Veterinärbesiktning efter andra slingan

/ Josefin

Mycket på gång!

4 Oct 2014

Jag brukar ha mycket för mig, men för tillfället är det faktiskt mer än vanligt på gång. Det är som alltid mycket som händer i mitt hästiga liv och nu är det fullspäckat vad gäller utbildning också. Samtidigt som allt inplanerat händer så rullar det vardagliga livet med hästarna på som vanligt, om en något lugnare eftersom det är slut på årets tävlingar för mig och hästarna.

De närmsta veckorna:

Vecka 41

Måndag: Bokseminarium "Salutogent Ledarskap"
Tisdag: Planering inför Hälsoprofilbedömning
Onsdag: Utbildning i KASAM med Peter Lindberg
Torsdag: Utbildning i energimassage 8:30-16
Fredag: Utbildning i energimassage 8:30-16
Lördag: Utbildning i energimassage 8:30-16
Söndag: Utbildning i energimassage 8:30-16

Vecka 42

Måndag: Vanlig skoldag
Tisdag: Planering inför Hälsoprofilbedömning (eventuellt)
Onsdag: Utföra Hälsoprofilbedömning 
Torsdag: Utföra Hälsoprofilbedömning
Fredag: Jobba 13-22
Lördag: Ridsportforum i Bålsta
Söndag: Ridsportforum i Bålsta

Vecka 43

Måndag: Intro vattengymnastikledning
Tisdag: Utbildning i Hälsoprofilbedömning
Onsdag: Utbildning i Hälsoprofilbedömning
Torsdag: Utbildning i vattengymnastikledning
Fredag: Utbildning i vattengymnastikledning
Lördag: Elitryttarträff i Arlanda
Söndag: Arrangörsträff i Arlanda

Vecka 44 (höstlov)

Måndag: Jobba 8-22
Tisdag: Praktik hos proffstränare i galopp (förhoppningsvis)
Onsdag: Praktik hos proffstränare i galopp (förhoppningsvis)
Torsdag: Praktik hos proffstränare i galopp (förhoppningsvis)
Fredag: Praktik hos proffstränare i galopp (förhoppningsvis)
Lördag: Praktik hos proffstränare i galopp (förhoppningsvis)
Söndag: Praktik hos proffstränare i galopp (förhoppningsvis)

Jag vet inte hur min hjärna ska kunna hantera alla nya intryck jag har framför mig men det löser sig säkert på något sätt. Mina lärare verkar resonera som så att det är lika bra att köra på medan man redan är igång, till att döma av hur vårt schema i skolan ser ut framöver, så det är bara att kämpa på... 

Efter vecka 44 lugnar det ner sig en aning (som det ser ut just nu i alla fall). Det är någon enstaka helg inbokad i november (bland annat möte med Distanskommittén lördag 8/11-söndag 9/11 i Norrköping), annars ser det i dagsläget lugnt ut både i november och december - skönt! 

Härnäst blir det tävling i Torsåker, Hofors, i morgon. Alice och Lady ska debutera på 80 km-nivå i Gästrikeritten. Bilen rullar hemifrån runt kl 4 så det blir tidig uppstigning. Dags för mig att gå och sova! Hard work work!

/ Josefin

Picassoritten 2014

29 Sep 2014

Alarmet ringde kl 3 på lördagsmorgonen/natten. Vi åkte hemifrån runt kl 4 för att kunna vara framme i Kristinehamn (Värmland) strax innan kl 8, där T50 km stod på schemat för Alice och Rakeem. Vi kom hem igen först runt kl 21 och jag kan säga att man var så där lagom trött när man gick och la sig, efter 19 h vakentid. Men det var det allt värt, för tävlingen resulterade i en vinst för Alice och Rakeem!

Häst: Rakeem
Ryttare: Alice Ljungqvist
Klass: 50 km

Förutsättningarna inför tävlingen kunde ha varit bättre. Väderrapporten sa att det skulle kunna blåsa upp till 17 m/s i byarna, bilen valde att börja krångla på väg mot tävlingen och Rakeem levde rövare i förbesiktningen. Sådan tur är brukar det vara så att det bara kan bli bättre från en sådan utgångspunkt, vilket det också blev!

I förbesiktningen valde veterinären att försöka kolla i Rakeems mun innan han tog pulsen på honom. Det var ingen bra idé, då Rakeem fått en fixidé om att han ska bli avmaskad när man börjar pilla i hans mun (han hatar att bli avmaskad). Rakeem blev stressad, började hoppa omkring och huvudet flög upp i luften. Till slut valde veterinären att undersöka de andra delarna på honom innan han gjorde ett nytt försök att undersöka munnen. Eftersom Rakeem var väldigt uppe i varv pendlade hans puls till att börja med mellan 100 och 60... Han lugnade ner sig efter en stund, och när vi hade sprungit upp för veterinären gick det att fullfölja undersökningen av munnen också (efter en hel del om och men). 

Jag var nervös inför ritten eftersom det var första gången som Rakeem skulle tävlas av någon annan än mig. Alice hade inte ridit Rakeem jättemånga gånger innan och han kan bli rätt tuff när det är tävling på gång, han är en speciell häst på många sätt. Det visade sig dock - tack och lov - att jag oroat mig i onödan. 

Första slingan

Väl ute på första slingan höll sig Alice och Rakeem i tätklungan. Första milen höll klungan ett tempo på 20 km/h, och då hängde även några orutinerade ryttare med. Jag hade redan innan ritten varit rädd för att tempot skulle trissas upp i och med att det var många nya ryttare med, eftersom det oftast kan vara svårt att bedöma hastigheten när man är ny. Jag hann kasta några snabba ord med Alice vid första groomstoppet och vi kom överens om att ifall tempot drogs upp för mycket skulle hon släppa iväg de andra och rida i ett eget tempo. Sådan tur var drogs det ner en aning inför nästa groomstopp.

Det tog rätt lång tid att pulsa ner Rakeem efter första slingan. Utöver det hade han inga anmärkningar i veterinärbesiktningen och travade upp fint. När vi kom till viloområdet efter besiktningen kissade Rakeem och jag misstänker att det kan ha varit en anledning till att det tog lång tid att pulsa ner, att han var kissnödig men inte hade ro att kissa (det är pulshöjande). 

Sista slingan

Inför sista slingan låg Alice och Rakeem 4 min efter de andra i tätklungan (tre stycken). Alice frågade om hon skulle försöka rida ikapp eller hur hon skulle göra, och jag sa att hon skulle galoppera på så länge Rakeem kändes pigg och framåt. 

När jag och min pappa åkte ut med groombilen mötte vi de tre i tätklungan, som galopperade på därframme. Det såg ut som att det skulle vara svårt för Alice att komma ikapp, men vid första groomstoppet låg Alice ungefär 2 min efter de andra - hon hade alltså tagit in halva tiden som hon låg efter. Tävlingsdjävulen tog tag i mig och jag ropade på henne att rida på snabbare och fortsätta avancera framåt.

Jag kommer inte ens ihåg om hon var ikapp eller om hon fortfarande låg en bit efter de andra vid sista groomstoppet (blackout? haha). Vi kylde Rakeem för sista gången ute på slingan och sa åt Alice att bara fortsätta rida på eftersom Rakeem såg fin ut. 

När vi stod och väntade vid mållinjen var spänningen stor! Plötsligt får vi syn på en vit häst i galopp och förstod snabbt att det var Lena och Topas. När vi såg att nästa häst var brun skrek vi "Det är Alice och Rakeem!". Vilken känsla! Alice och Rakeem hade tagit mycket mark på upploppet och ridit förbi en av moståndarna där. De red inte ikapp Lena och Topas, utan korsade mållinjen som tvåa.

Tyvärr blev Lena och fina Topas uteslutna i veterinärbesiktningen vid målgång, Topas var oren i traven (oklart varför och oerhört tråkigt för dem!). Rakeem gick igenom besiktningen och veterinären sa att han var en bra häst, eftersom han bara verkar bli bättre och bättre ju längre han springer - detta mycket i och med hans tillstånd i förbesiktningen. Det var en härlig känsla! 

Sammanfattning av ritten

Jag är imponerad av att Alice lyckades rida Rakeem på ett så pass bra sätt första tävlingen som de genomförde tillsammans. Det är inte lätt att rida snabbt på honom eftersom det lätt händer att han blir övertaggad och springer lite väl fort, men det gick kanon!

Det slog mig under ritten att jag kanske var taskig som sa åt Alice att rida snabbare, hon kanske trots allt inte ville och tyckte att det var obehagligt (vem vet?). Det visade sig senare att så inte hade var fallet och ritten spred glädje bland oss alla. Ett bra avslut på Rakeems säsong!

För övrigt insåg jag att det är väldigt roligt att vara groom. Det var kul att läsa karta och känna att man var delaktig i framgångarna även fast man inte rider, det var en bra upplevelse i sig och jag känner att jag gärna ställer upp någon mer gång. Extra roligt var det så klart när det var ens egen häst som vann. 

 

Nu ska jag och hästarna återhämta oss ett tag, bara ha roligt och smälta den här säsongen för att hämta kraft och träna inför en bättre säsong nästa år. Jag har hittat tillbaka till min motivation igen! 

Bästa Rakeem med mig och Alice <3

/ Josefin

Fredag 26/9 -14

26 Sep 2014

Det har varit en tung vecka i skolan. Utbildningar inom HPB (Hälsoprofilbedömning), motiverande samtal (MI) och personlig tränare har påbörjats. Det har varit lärorikt men jobbigt att ta in allting. Vi har mycket uppgifter i skolan för tillfället, fler uppgifter än vad jag haft någonsin i den skolan som jag går i nu. Jag har egentligen inga problem att göra klart mina uppgifter när jag väl sätter igång med dem, det är bara det att tiden för det saknas... Jaja, det löser sig! 

Det har varit en lugn vecka på hästfronten. Rakeem och Zohar är de enda av mina hästar som har tränats den här veckan och det har inte blivit mycket ridning för min del. Igår blev det 10 km i mörkret tillsammans med Alice, på Zohar och Rakeem. Idag får vi se om det hinns med någon ridning, Rakeem ska skos och sen ska det nämligen packas inför morgondagens tävling i Värmland - Picassoritten. Alice ska rida T50 km med Rakeem där, det blir spännande! Prognosen säger dock blåst upp till 19 m/s i byarna, hoppas att vi slipper det.

Arbetet som ledamot i SvRF:s Distanskommitté fortsätter att inspierera mig och jag tycker att det är otroligt kul att vara med i kommittén! Idag har jag anmält mig till Ridsportforum 2014, på Aronsborg (Bålsta), 18/10-19/10. Jag ser fram emot forumet, där man bland annat kommer att få lyssna på föreläsarna Thomas Fogdö och Johan Plate (idrottspsykologi och mental träning). Det passar dessutom perfekt in i utbildningen jag går på, så intressant!

/ Josefin

Kurtuvenai 2014

23 Sep 2014

Som jag nämnt i tidigare inlägg blev tävlingen i Polen inställd. Vi begav oss istället mot Lituaen, en kortare resa vad gäller bilkörning men betydligt längre vad gäller tid på färja (11 h). När vi kom till Nynäshamn i onsdags möttes vi av otrevliga nyheter då Stena Line gjort stora fel i och med vår resa (och flera andra svenska och norska distansryttares resor). Efter 2 h argumenterande fram och tillbaka stod det klart att resan åtminstone skulle bli av, om än tusentals kronor dyrare - något som vi kommer att gå till botten med eftersom det är Stena Line som har gjort fel. Mer om det kommer förmodligen i ett annat inlägg! Vill avvakta och se hur Stena Line kommer att förhålla sig till sitautionen...

Häst: Chaman ox
Klass: CEI2*YR 120 km

Resa och förberedelser

Chaman skötte sig bra under båtresan, trots alla ljud och andra störmoment han ställdes inför (det var bland annat väldigt livat på bildäck när personalen kedjade fast lastbilar och hästrailers). Eftersom Chaman har ganska lätt för att stressa upp sig var jag orolig över hur det skulle gå att ha honom i transporten så många timmar, men jag är verkligen positivt överraskad över hur bra han skötte sig. Under natten gick jag och min pappa ner och kollade till Chaman 3 gånger för att se att allt var bra med honom - det blev med andra ord inte så mycket sammanhängande sömn för vår del.

Vi kom fram till Lituaen kl 10 på torsdagen (lokal tid) och hade sällskap med de andra svenskarna både när vi lastade ur hästarna och fortsatte resan mot tävlingsplatsen. På grund av vägarbete på motorvägen fick vi lov att lägga om vår rutt till tävlingsplatsen så resan blev något längre och vi kom fram till stallet någon gång under eftermiddagen/tidig kväll. 

Hela fredagen spenderades kring tävlingsplatsen. Vi kollade alla groomplatser, tog hand om hästen och förberedde tävlingsområdet. Kl 17 var det veterinärbesiktning och kl 20 information för ryttarna (bland annat bangenomgång). Förbesiktningen gick bra, Chaman hade inga anmärkningar och skötte sig mycket bra.

Förbesiktning

Tävlingsdagen

Chaman kände på sig att det var tävling på gång när vi gick upp till tävlingsområdet på tävlingsdagen. Han hade svårt att stå still och jag fick mer eller mindre hoppa upp i farten. Han var taggad och hade något svårt att fokusera på mig innan starten, så det var bara för mig att ta det lugnt och få hans fokus genom att göra gångartsbyten och böja honom åt olika håll. När starten gick låg han på mycket och vill helst springa snabbare än vad jag ville. Täten höll ett tempo som inte fungerade så bra med Chamans, vilket störde honom (och mig). Till slut var vi själva ute på banan, täten hade försvunnit och de som låg bakom höll ett långsammare tempo, det passade oss bra.

Första slingan red vi på 14,9 km/h (baserat på min GPS). Chaman pulsade in på 3 min och hade då 60 i puls, inga anmärkningar. Chaman har tagit längre tid att pulsa ner tidigare tävlingar vi varit på så jag var mer än nöjd med vårt resultat!

På andra slingan hade vi sällskap av ett ekipage från Estland och ett från Norge. Vi höll en något lägre hastighet än första slingan och sammantaget med båda slingorna hade jag och Chaman ett snitt på 14,7 km/h. 

Det tog runt 5 min att pulsa in (tror han hade 60 i puls). Vi fick en anmärkning på vätskan i den här grinden, allt annat var bra. 

Under tredje slingan hade vi fortsatt sällskap av ekipaget från Norge. Våra hästar gick bra tillsammans och det var skönt att ha sällskap både på banan och vid groomstoppen. Tyvärr red vi 3 km fel under den här slingan, markeringarna var svåra att se och vi missade en svängpil. 

Jag vet inte hur lång tid det tog att pulsa in Chaman efter tredje slingan, men jag skulle gissa på att det tog kanske 5-7 min. När vi kom in i veterinärbesiktningen hade han 56 i puls men han fick flera anmärkningar på vätskan. Vi fick reinspection inför fjärde slingan.

Vi höll koll på Chamans puls under hela vilan och den låg något över normal hela tiden. Han gick igenom reinspection men hade inte återhämtat sig så bra som man skulle önska. Pulsen var fortfarande instabil och något över normal, han hade inte heller druckit något under själva vilan. Vi stannade kvar extra länge i viloområdet för att ge honom tid att dricka, men utan resultat. 

Efter att vi i teamet hade diskuterat situationen fram och tillbaka kom vi fram till att vi skulle utgå på egen begäran. Vi hade två slingor kvar (18 km + 16 km) och dagen efter tävlingen hade vi en lång resa hem, varav 11 h stillastående i en transport på en färja - utan möjlighet att lasta ur hästen om något händer. Vi ville inte riskera Chamans hälsa och kände att det bästa beslutet var att utgå. 

Det är möjligt att Chaman var inne i en svacka och inte hade hunnit tillgodogöra sig vätskan han druckit under tävlingen, kanske hade han återhämtat sig bra under fjärde slingan och klarat hela tävlingen, men vi tyckte helt enkelt att "better be safe than sorry". Hästens hälsa i första hand!

Det var så klart tungt att fatta beslutet men det var helt klart det rätta. Det känns bra att det var vi som fattade beslutet på egen hand med en häst som gått igenom besiktningen. Chaman återhämtade sig snabbt och var i fin form kort efter tävlingen. Resan hem gick jättebra och Chaman var glad och busig när han gick ut i hagen hemma. 

Sammanfattningsvis

Vi hade överlag en trevlig vistelse i Litauen. Bra boende med god och billig mat. Människorna vi stötte på var vänliga och vi hade roligt under dagarna som vi var hemifrån. Tyvärr hann vi inte med någon ordentligt sightseeing den här gången, det får bli en annan gång! Jag åker gärna tillbaka och tävlar i Litauen (förutsatt att det inte strular med färjeföretaget nästa gång...). Tävlingen var välorganiserad och folk var trevliga. Banan var fin och hyfsat lättriden (dock tungt underlag på sina ställen och en del stenar), det enda negativa jag kan komma på är att banmarkeringen inte var så bra.

Jag är glad och imponerad över hur bra Chaman tog resan. Han skötte sig exemplariskt och har gått framåt så mycket sedan Göingeritten (där vi blev uteslutna efter första slingan på grund av att han var för stressad och inte fick ner pulsen).

Chaman kändes otroligt bra ute på slingorna. Han hade mycket motor, bjöd framåt och kändes stark. Han har nog aldrig känts så bra som han var på tävlingen. 

Varför det inte höll hela vägen har jag inget bra svar på men vi har några saker att grubbla på hemma. Något jag reflekterat mycket över är att Chaman kissar väldigt ofta (kisset är alltid väldigt ljust, även om han kissar flera gånger tätt inpå varandra), vilket han gjorde även under tävlingen. Vi kommer att ta prover på hans njurar och se om allt är som det ska, han tappar så klart en hel del vätska i och med att han kissar mycket.

Vädret på tävlingsmorgonen var kyligt men under slinga tre blev det mycket varmare. Chaman har satt en del päls, kanske var det en bidragande orsak till att han tappade mer vätska än vad han kunde tillgodogöra sig.

Hur som helst, spekulera kan man göra i en evighet. Nu är det som det är och det är bara för oss att ta nya tag inför nästa tävlingssäsong. Jag är i alla fall glad att jag har en pigg, glad och fräsch häst hemma!

 
Teamet den här tävlingen!

/ Josefin

Rönningeritten 2014

14 Sep 2014

I lördags (13/9) red jag en CR på Maria H-Es 5-åriga sto "Doris". Jag hade inga groomar men däremot trevligt sällskap i form av Elin Gränsgärd och Hanna Johansson. Under slutet av första slingan blev jag sparkad ordentligt på benet av en annan häst. Det var väldigt olyckligt men sådan tur var bröt jag ingenting och - dum/envis som jag är - valde jag att fullfölja de 2 milen som var kvar. 

Häst: El W Dora 

Klass: CR 50 km

Jag hade aldrig suttit på Doris innan det var dags att sitta upp på tävlingsplatsen. Hon var okomplicerad och fin att rida så det var inga som helst problem. Pigg, framåt och trevlig ute på banan - jag fattade tycke för henne! Allting gick jättebra ute på banan och jag hade det väldigt trevligt tillsammans med Elin och Hanna. 

Med endast 1,5 km kvar av första slingan blev jag sparkad på högerbenet av en annan häst ute på banan. Det var en rejäl spark och hela händelsen var så oerhört onödig... Jag red i alla fall den återstående biten och väl i tävlingsområdet möttes jag av sjukvårdare som omhändertog mig direkt. Min kära pappa hade tagit ett uppehåll från att grooma Alice (som red T50) och tog över Doris för att kunna veterinärbesikta henne. Själv fick jag lägga mig på en bänk och få både kyla och bandagering av benet. Det konstaterades att inget var brutet och att jag haft en rejäl tur, för hade sparken tagit någon centimeter längre ner hade min fotknöl krossats.

Sjukvårdaren tyckte säkert att jag var knäpp som ville fortsätta de återstående 2 milen, men jag fick fortsätta på villkoret att jag var tvungen att bryta om det skulle bli värre. 

Jag red hela sista slingan utan större smärta i benet. Kom i mål på en pigg och fin Doris som gick igenom veterinärbesiktningen utan problem. Den här tävlingen fick jag verkligen känna på vad "att fullfölja är att vinna!" innebär. Jag är glad över både min och Doris insats! 

Jag kan inte beskriva hur tacksam och glad jag är över att jag inte blev värre skadad, framförallt med tanke på att jag åker till Litauen och tävlar nu i veckan... 

Benet på kvällen efter tävlingen. Idag känns det bättre. Tack och lov...

STORT GRATTIS säger jag till:

- Lena Folkung och Thallrick ox, som knep förstaplatsen i T50-klasen! 

- Alice och Lady, som blev godkända på deras första T50! 

- Team Hagman-Eriksson som fick 5/5 hästar godkända i gårdagens tävling! 

 

Alice och Lady

/ Josefin 

Inställd tävling i Polen

12 Sep 2014

Efter att ha haft siktet inställt på att rida en tävling i Polen nästa helg (skulle blivit borta 17/9-22/9) tog det väldigt tungt att få reda på att tävlingen blivit inställd. Beskedet kom på eftermiddagen igår och först trodde jag inte att det kunde vara sant - en tävling som ställs in ca en vecka innan den ska genomföras! Men jo, det var sant och kaoset var ett faktum. All planering, förberedelser, bokade båtbiljetter och hotell, ledighet från jobb och skola, allt i onödan! Jag kan säga att ett sådant besked tar hårt på en.

Sådan tur var hade jag - tack och lov! - beställt avbokningsbara båtbiljetter och hotellet kunde avbokas utan kostnad. Även om det till viss del var plåster på såren kändes det så klart ändå väldigt tungt, stressigt och vemodigt. Tävlingen har ställts in på grund av kraftiga regnfall som påverkat banan mycket. Arrangörerna väljer att ställa in ritten då de anser att banan kan vara en risk för häst och ryttare - vilket jag så klart tycker är en bra anledning, om det nu är så, men det känns fortfarande inte speciellt roligt att man ansträngt sig så mycket som man gjort "i onödan". Chaman är bra preppad inför tävlingen, ET har behandlat honom för att han ska vara i toppskick och sist hon var här tyckte hon att han var superfin i kroppen. Att avvakta och ta en tävling senare i år skulle alltså innebära att jag hade "toppat" Chaman vid fel tidpunkt, utan någon mening.

Jag kollade vilka andra platser som ska arrangera tävling samma datum och kom fram till att det finns alternativ i bland annat Frankrike, Spanien, Portugal och Lituaen. Bland dessa så var Litauen det enda realistiska alternativet för min del, och med mindre än 24 h på mig att fatta ett beslut på om jag skulle åka dit var det bara att sätta igång med att leta båtbiljetter och hotell innan telefonmötet jag skulle ha med DiK ett par timmar senare. 

Jag hittade båtbiljetter och hotell till rimligt pris, varav endast ett rum kvar på hotellet och ett fåtal båtbiljetter - skynda, skynda, skynda! Samtal fram och tillbaka, boka in veterinärbesök för att få diverse intyg, ringde tre olika personer i Estland och Litauen för att få reda på om man behöver coggins-test för att tävla där (stod ingenting i proppen vad jag kunde se), får till slut ett svar att "ja, det måste man ha" och så fortätter allting i turbofart (min hjärna är inte nådig när jag väl låter stresshormonerna komma igång). 

Nu har jag bokat båtbiljetter och hotell och sagt till Malin på förbundet att jag vill anmäla mig. Puh, vilket projekt att få ordning på allting! Jag tror att det mesta är under kontroll nu, även om det fortfarande känns konstigt att vi kommer åka till Litauen istället för Polen.

Bild på mig och Chaman från regniga Rimboritten 2014

/ Josefin

Nybörjarkurs i distansritt 7/9 -14

8 Sep 2014

Igår höll jag i min första alldeles egna kurs - en introduktionskurs i distansritt för 10(11?) st personer. Det var oerhört inspirerande, givande och roligt! Jag är väldigt glad att kursen blev av och att det dök upp så pass många, det verkade överlag som att det var en uppskattad kurs och jag hoppas att deltagarna fick med sig en bild av vad distansritt är och hur distansritt fungerar! 

Kort sagt var det en riktigt bra dag igår och jag fick massor av energi och inspiration för att fortsätta arbeta med liknande saker. Det känns skönt att veta vad man vill här i livet! Nu är det bara att köra på och sätta upp nya mål att sträva efter! Taggad till tusen på de 10 veckorna av praktik jag har framför mig under vårterminen. Jag hoppas på att kunna använda dem till att praktisera någonting som jag vill arbeta med i framtiden - med andra ord någonting "hästigt". 

Jag och Chaman på Lag-SM i år, där vi tog en individuell 3:e-plats

/ Josefin

Lördag 6/9 -14

6 Sep 2014

Den här veckan har bjudit på dåliga matvanor, vila, mycket skolarbete och en hel del hästar och träning. En salig blandning av allt möjligt, men det har varit en bra vecka ändå! 

Idag fick både Euforian och Chaman behandling av equiterapeuten (Ingela). Det fanns en del att jobba med hos Euforian (hans första behandling) men Chaman var superfin och hade gått framåt sedan senaste behandlingen.

Silje var här och red tillsammans med mig på förmiddagen, första gången hon red på Chaman och det gick bra! På kvällen efter att Ingela varit här red jag och Alice ut en sväng på Lady och Zohar. 

Nu är jag som vanligt jättetrött och tänker spendera resten av kvällen framför TV:n! 

/ Josefin 

Måndag 1/9 -14

1 Sep 2014

Kollade Euforian i eftermiddags. Böjde ben för ben och travade upp med honom - helt hältfri på alla benen. Mycket förvirrande med tanke på hältan som fanns där igår vid målgång. Jag tycker det lutar mot att han måste ha trampat snett eller sträckt sig innan slutbesiktningen. Han hoppade och studsade rätt mycket (spöken överallt) sista kilometern innan mål och vid mållinjen kastade han sig för det läskiga tältet som stod där. Har jag tur i oturen kanske han helt enkelt bara hade en tillfällig hälta igår! 

Fotot nedan är från gårdagens ritt och är taget av Caroline Pont: 

 

Världens finaste fux. <3

/ Josefin

Lovisedalsritten 2014

31 Aug 2014

Kort uppdatering om Lovisedalsritten 2014.

Idag debuterade Milady tillsammans med Alice på distansbanorna, en Clearround 40 km. Jag och Euforian red med som sällskap till dem och vi hade en trevlig dag tillsammans med andra distansryttare och våra medhjälpare!

För Alice och Miladys del gick det hur bra som helst. Lady skötte sig bra med tanke på att det var hennes första ritt. De knep dessutom KM-titeln - stort grattis till det!

Euforian blev som vanligt väldigt taggad när vi väl kom till tävlingsplatsen. Han ville hålla koll på Lady (och några andra hästar) och snurrade runt en del i början. Ute på banan skötte han sig bra och kändes väldigt fin. Han pulsade (som vanligt) jättebra och fick endast några små anmärkningar på skavsår vid besiktningen efter första slingan.

Fina Euforian kändes bra ända in i mål, men när vi väl slutbesiktade markerade han på höger framben. Det kändes oerhört tungt eftersom han tidigare i år varit skadad, då var det främst vänster ben som spökade. Han hade 40 i puls vid målgång och var inte svullen i något ben men hältan fanns helt klart där (vi fick springa upp 4 gånger för veterinärerna).

Kanske var det något tillfälligt som dök upp just idag, men jag tror att det kan ha samband med tidigare bekymmer som vi haft. Det är möjligt att han inte var 100 % "färdigläkt" innan vi startade idag, men han har verkligen känts bra hemma fram tills nu. Ingen reaktion på böjprov, vid ridning eller annat... Jag får backa tillbaka ett par steg, åka in och röntga/ultraljuda/undersöka honom på klinik och hoppas på att det inte är något större fel på honom. Han är en bra häst och jag tycker så himla mycket om honom. Jag ska göra allt jag kan för att se till att han blir helt bra igen.

Bild på Forre-Forell (kärt barn har väldigt många namn) från en tävling tidigare i år.

/ Josefin

P.S: Stort tack till Ulrika, Emelie och Monica, våra eminenta groomare. Jag är så glad att jag har så många fina människor runt mig.