Blogg

En helt vanlig helg... eller?

15 Feb 2016

I fredags började jag dagen med att gå bredvid B-tränare Annica Jansson Sundqvist när hon hade hopplektion i Vallentuna (4 mil hemifrån). Jag var där även i onsdags och har insett att det finns mycket att lära från hoppningen. Dessutom blev jag väldigt sugen på att börja hoppa igen... Synd (eller kanske tur?) att man är så feg! 

Fina hopp-pållen som jag passade en stund

Högt värre! Tänk att jag och Rakeem hoppade 1.30 m på enstaka hinder förut...

Jag stannade kvar på fika efter hopplektionen och kom hem senare än jag tänkt - kl 14. Fyra hästar stod på schemat så jag åt en snabb lunch och gick sedan direkt ut i stallet. Det blev dressyrträning för samtliga hästar som skulle ridas. Inspirerad av lektionerna jag varit på tränade vi på galoppfattningar längs diagonalen/på rakt spår, samt tempoväxlingar och snabba vändningar. 

Jag blev färdig i stallet lagom till när Otto kom hem (runt kl 18) och då passade det bra att laga en god middag innan filmkväll. Ett bra slut på en bra dag! 

I lördags kom Jon till stallet kl 7:30. Vi gjorde i ordning Rakeem och Chaman, lastade och åkte till Lovisedal för att träna tillsammans med pappa Henrik som chaufför. Klättring stod på schemat och det tog rätt bra i sandbackarna, som för dagen var täckta av snö. 

Backarna på Lovisedal är de bästa vi har att tillgå här i närområdet, de är inte speciellt långa men det blir bra träning för hästarna i och med sanden. Det finns dessutom en god variation av lutning på backarna, en del är ordentligt branta medan andra är mindre lutande och något längre (dock fortfarande inte "långa" i jämförelse med hur backarna är högre upp i landet).   

Efter klättringen passade vi på att rida till Österledinge (endast 4 km från Lovisedal) vilket gick hur bra som helst. Vad bortskämda vi är med dessa fantastiska träningsmöjligheter! Det är få förunnat att ha de förutsättningarna som vi har... Underbart!

Jag - Rakeem och Jon - Chaman

När vi kom hem med hästarna var Linn på plats för att rida nästa tur med mig. Zohar och Euforian gjordes färdiga och fick gå en tur på 21 km på hemmaplan. Pigga hästar, trevligt sällskap och fantastiskt väder! 

Väl tillbaka från turen fick jag mycket bråttom. Klockan var mer än jag räknat med och jag hade bråttom iväg till nästa anhalt - födelsedagsfirande hos farmor och farfar i Vallentuna. Snabb som jag är blev jag klar på dryga halvtimmen och kom endast 15 minuter senare än tänkt. Det blev sedan en trevlig stund med den närmsta släkten hos farmor och farfar, innan det var dags att åka hemåt för att ta kväll. 

Söndagen bjöd på sovmorgon till kl 8. Jag gick som vanligt direkt ut i stallet på morgonen, där jag och min pappa hjälptes åt med mockning, fodring, vattning och allt det där "vanliga". Åt frukost efter stallfixet och sedan var det dags att rida tur nr 1 på Bolognese. Under tiden jag red honom kom Ylva och började göra i ordning inför nästa tur - Euforian och Zohar. 

Småpållarna fick gå drygt 1 h med mycket fokus på att ta det lugnt och fokusera. Framförallt lille Zohar har bråttom och är väldigt framåt mest hela tiden, det är nyttigt för honom att göra mer tankekrävande uppgifter. 

Efter ridningen var det bara för mig att duscha, byta om och bege mig till nästa jobb - ungdomsträff på mitt "vanliga" jobb. Jag kom hem lagom till alla-hjärtans-dag-middag med familjen och filmkväll med Otto. Även detta blev en mycket bra dag full av energigivande aktiviteter.

Sned bild på Euforian, som irrade runt som en vilde i boxen innan ridturen

Tro vad man vill men dessa fullspäckade dagar är mina absoluta favoriter. Jag älskar att ha saker att göra och känna att jag gjort nytta när väl kvällen kommer! 

/ Josefin

Det värsta med att ha häst

11 Feb 2016

Jag älskar livet med häst och tröttnar aldrig på det, men visst finns det dagar då det är mindre trevligt att vara hästägare. Det absolut värsta med att ha häst är dagarna då man vaknar upp med 40 grader feber, ont i huvudet och kroppen, men ändå måste ta sig ut i stallet för att färdigställa sysslorna där. Man kanske kan hoppa över ridningen (det bör man göra när man har feber, fast visst har det hänt att man har ridit ändå), men hästen måste varje dag tas om hand - oavsett hur jag som ägare mår.

Hästen ska få på sig eventuellt täcke på morgonen, höhäckarna i hagen ska fyllas och hästen ska bli utsläppt (har man då som i mitt fall flera hästar - närmare bestämt fem - är detta en ännu mer tidskrävande uppgift). Efter utsläppet ska stallet göras i ordning. Man ska mocka, fodra, byta vatten i hinkarna, sopa stallgången osv. Det som i vanliga fall tar 1-1,5 h tar det dubbla när man är i det febriga tillståndet. Man blir kall och svettig om vartannat, andfådd och trött bara av att bära in hö i boxarna - hopplöst! När man sedan är klar med allt är det inte långt kvar tills hästen ska in från hagen igen.

Nä, även om jag som nämnt alltid uppskattar livet med häst så finns det faktiskt dagar då man gärna skulle bli kvar i sängen hela dagen. Att få vara sängliggande är en lyx förunnad de som inte lever livet med häst.

Sedan finns det också andra dagar när det inte är alltför trivsamt att ha häst. Ett bra exempel på det är just de senaste dagarna. Den fina snön har töat bort och lämnat efter sig vatten och lera i mängder. På sina ställen är det dessutom svinhalt och isigt. När vädret är så här utomhus har jag ytterst svårt att vara motiverad till att plaska runt i leran. Man får hitta motivationen genom att se fram emot tävlingssäsongen som sakta men säkert närmar sig. Ridsällskap i snålblåsten och regnet på tvären hjälper också en hel del. Tur är det att man har bra medryttare dagar som dessa!  

Hästhagen är snäppet värre nu än när bilden togs...


En av hagarna jag vanligtvis brukar rida i

Ett helt vanligt träningspass! 


Ja, det är ett lerigt hästtäcke ni ser på bilden - mysigt!

/ Josefin

Upp kl 3 för att åka 60 mil söderut

5 Feb 2016

Förra helgen stod Distansgalan 2016 på schemat. Jag och mitt sällskap (pappa Henrik, sambo Otto, ryttare Jon och hans sambo Lisa) hade bestämt oss för att åka till galan under lördagen, alltså samma dag som galan inleddes. Detta eftersom vi då skulle ha fredagen på oss att göra saker hemma (i mitt fall rida). Galan skulle starta kl 11 på lördagen och vi hade 60 mil att köra... Ja, som ni förstår var det tidig uppstigning för oss - kl 3, med avgång runt 3:45. Vad gör man inte för något hästrelaterat? 

Vi kom fram i god tid innan galans start och därifrån var det fullt ös som gällde resten av helgen. Vilket arrangemang vi var på! Mycket inspirerande föreläsare, bra lotteri, underhållande galamiddag, trevligt sällskap m.m. Dessutom var jag en del av frågesporten under galamiddagen:

Jag och min motståndare fick gå upp på scenen för att göra upp. Tävlingen bestod av att se vem av oss som med raklånga armar kunde hålla en stol längst tid. Jag bestämde mig för att vinna och trots att det var tungt lyckades jag hålla ut tillräckligt länge för att vinna - puh! 

Sammanfattningsvis var helgen mycket bra. Jag lärde mig enormt mycket och blev väldigt inspirerad av de föreläsarna som var på plats. Nu är det bara att träna på här hemma och längta efter tävlingssäsongen! 

/ Josefin 

Träning, träning och mer träning

25 Jan 2016

Träningen är fortsatt fullt igång för alla hästarna. De senaste veckorna har jag inte haft lika mycket hjälp som jag brukar, det har därför varit mycket att hinna med för min del. Jag är stolt över hur bra jag skött träningen den här tiden, detta i och med min järnbrist och allt därtill.

På helgerna är det träning på Österledinge, den ena dagen tillägnas Euforian och Shah Zohar och den andra Rakeem och Chaman. Att åka iväg och träna de hårdare passen gör att det blir mer fokuserad träning, det blir dessutom roligare för både hästar och ryttare när man byter miljö då och då.

I dag var det en sådan där dag då man egentligen inte orkar/har lust med allt man ska göra, men genomför allt ändå. Cred till mig själv! Fem hästar var motionerade och klara för natten strax efter kl 15, sedan dess har jag härjat runt inomhus. Snart dags att laga en god middag och sen blir det vila (nästan i alla fall, har lovat min mamma att hon ska få massage i kväll). Det positiva med att hålla igång så här mycket är att jag känner stor skillnad på min ork nu efter någon månad med järntillskott. Äntligen börjar jag bli "mig själv" igen! 

Den här veckan består som vanligt av träning och allmän skötsel av hästarna, mitt "vanliga" jobb och därtill en resa till Skåne för att gå på Distansgalan. Jag ser verkligen fram emot helgen i Skåne, det ska bli kul att träffa andra distansmännsikor samt inspireras av bra föreläsningar! 

Mys i hagen med Zohar och Rakeem


Zohar ser alltid så charmig ut på bild...


Bolognese

/ Josefin

Kalla träningspass i vackert vinterlandskap

16 Jan 2016

De senaste veckorna har det varit riktig vinter här hemma. Temperaturen har varierat en del, de senaste veckorna har den gått ner mot -20 grader. Det är kallt men friskt att rida! Man får klä på sig så mycket att man ser ut som en michelingubbe.

Jag har kommit igång med hästarnas träning inför tävlingssäsongen, även om det ibland är svårt att hinna med (den här veckan har det varit mycket att göra på jobbet). Jag har varit extra bortskämd med duktiga medryttare som hjälper mig med hästarna och stallet. Det är trevligt med sällskap och underlättar mycket att få hjälp i vinterkylan - allt tenderar att ta mycket längre tid den här årstiden. Nedan följer ett gäng bilder från de senaste vintriga träningspassen:

Från vänster: Jag - Rakeem, Linn - Shah Zohar, Lotta - Chaman


Frostig Rakeem efter träningspasset


Rakeem i solnedgången

Anna och Euforian


Anna och Euforian


Jag och Chaman


Frostig Chaman


Väldigt frostig Chaman!


Selfie med Euforian

Shah Zohar som handhäst och jag på Chaman



Euforian i den fina eftermiddagssolen


Dressyrpass barbacka i snön är extra härligt den här årstiden! 

/ Josefin

Distansryttare är elitidrottare

11 Jan 2016

En av årets födelsedagspresenter var en Polar M400 (sport-/aktivitetsklocka). Eftersom jag tycker om att mäta träningsstatus och kondition på mig själv har jag passat på att använda klockan med pulsmätare under flera olika träningspass, samt även för att mäta min vardagliga motionsstatus m.m. 

Jag har ställt in klockan utifrån mina personliga egenskaper så som vikt, längd, ålder, fysisk bakgrund och vardaglig aktivitetsnivå. Som dagligt aktivitetsmål valde jag den högsta nivån; "Om ditt arbete är fysiskt krävande, om du ägnar dig åt sport eller på annat sätt tenderar att vara i rörelse och aktiv, är detta aktivitetsnivån för dig". Som träningsbakgrund valde jag den nästhögsta nivån; "Elit (8-12 h/vecka)". 

Jag trodde att nivåerna jag valt skulle vara för högt satta för min vardagliga aktivitetsnivå - men oj vad fel jag hade. På bilden nedan ser ni en sammanfattning av gårdagen, en dag där jag bland annat red 20 km galoppträning i kuperad snöterräng med två hästar:

Trots att mitt dagliga aktivitetsmål är satt på den högsta nivån och trots att min fysiska bakgrund är inställd på den nästhögsta nivån gjorde jag av med 243 %(!) av det dagliga aktivitetsmålet. När man kollar på hur mycket kcal jag har gjort av med (både träningsmässigt och i "underhållsbehov") så är det enligt mig inte lätt att få i sig 3129 kcal. Detta behov är dessutom långt mycket mer än vad en "normal" 23-årig kvinna behöver under en dag.

Jag får en ordentlig tankeställare genom att använda klockan, nu förstår jag verkligen vilken enorm ansträngningsnivå vi distansryttare ligger på till vardags. Nog för att jag visste att jag är fysiskt aktiv, men på den här nivån... Inte är det konstigt att man lätt får diverse brister. Jag ska bli mer noggrann med vad jag äter för att kunna få i mig det jag behöver, framförallt eftersom jag fått besked om dåliga blodvärden.

För att ytterligare poängtera vilken prestation man gör när man distanstränar har jag nedan bifogat sammanfattning och min pulskurva från ett av gårdagens galoppass:  

När jag löptränar 10 km i ca 10 km/h brukar jag ha en medelpuls på 140 slag/min, vilket är min normala arbetspuls vid arbete (jag har troligen en högre maxpuls än vad som är generellt för min ålder och pulsar därför högre än vad många andra 23-åringar gör, trots att jag inte är anmärkningsvärt ansträngd). Under galoppasset hade jag 154 slag/min i medelpuls, alltså något högre än när jag löptränar 10 km, högre intensitet än "medel". Jag var inte alltför andfådd men kom igång så pass mycket att jag fick upp värmen och började svettas. När häst nummer 2 var färdig kände jag hur trött jag var i kroppen, men pulsen höll sig ändå på samma nivå som passet innan. 

Ett pass på 1 h 10 min i ~17 km/h förbrände alltså 693 kcal. Med denna siffra i huvudet kan man föreställa sig hur mycket som förbränns under en tävling som pågår i t.ex 10 h - vilket mycket väl kan hända när man deltar i längre distanstävlingar. Det är viktigt att äta ordentligt innan, under och efter tävlingen! 

Nu ser vi till att äta, träna och vila i balans. 

/ Josefin

En efterlängtad vinter är här

5 Jan 2016

Äntligen har vintern kommit! Det är ljusare ute, precis så där lagom kallt och ett lager snö täcker marken. Jag hatade den grå, leriga perioden som var tidigare under senhösten/vintern, enligt mig är det underbart att det blivit vinter! 

OKS Euforian med nyårsglitter i manen. <3

I dag hade jag ingen hjälp med träningen av hästarna, därmed fick arbetet effektiviseras genom att Zohar gick som handhäst till Chaman. Det fungerar superbra, bästisarna tycker det är roligt att vara ute i snön tillsammans!


Världens lugnaste, tryggaste Zohar galopperade bekymmerslöst på innan jag märkte att ländtäcket inte satt som det skulle... 


Mina fina killar går minsann ingenstans även om man släpper dem. Det är härligt med horsemanship som fungerar! <3

I morgon blir det en tur ridning på morgonen (Lotta och Linn kommer förbi) följt av ytterligare en efter lunch (Anna kommer). Vi kör på! 

/ Josefin

Järnbristanemi - en förklaring på mycket

3 Jan 2016

Som jag nämnt (och som säkert många av er märkt i och med min inaktivitet här) har jag haft en motivationssvacka under vintern. Jag har känt mig trött och har inte haft varken ork eller lust till att engagera mig i lika mycket som jag brukar. Det har varit (och är) mycket jobbigt både psykiskt och fysiskt. Rätt som det är blir jag "akut-trött" - som jag kallar det - och då orkar varken hjärna eller kropp hänga med. Jag har funderat en hel del på om det är något fel på mig, om jag är deprimerad (vilket jag inte anser mig ha någon anledning att vara) eller om något annat inte stämmer. För drygt två veckor sedan var jag på ett läkarbesök där jag tog blodprover. Jag hoppades, hoppades, hoppades att det skulle vara någon brist i kroppen som ställde till det för mig eftersom sådant går att medicinera/åtgärda med kost etc. 

En vecka efter besöket fick jag mina provsvar och det var som jag hade hoppats och misstänkt: jag har en ganska ordentlig brist på järn i blodet, en lindrig brist på vitamin B12 och en lindrig blodbrist orsakad av framförallt järnbristen= järnbristanemi. Jag är lättad över att ha fått just de här provsvaren, eftersom de ger svar på varför jag haft migrän, koncentrationssvårigheter, förhöjd puls, svimmat, varit orkeslös, muskelsvag, yr, nedstämd, blivit andfådd lätt m.m. 

Jag har fått rätt startka doser av järn- och B12-tabletter utskrivet och tycker mig känna en viss skillnad på de veckorna jag ätit tabletterna hittills. Nu är det bara att fortsätta med medicinen och vänta tills värdena blir normala igen. Som jag uppfattat det kommer det ta ett tag innan jag "blir mig själv" igen, men huvudsaken är att jag vet orsaken till alltihop. Jag känner mig lättad och har ryckt upp mig och börjat träna hästarna inför tävlingssäsongen 2016!

Det är tur att mys-katterna gärna håller mig sällskap när jag vilar under dagarna. <3

/ Josefin

Myskväll med Sixten och Zelda

15 Dec 2015

Dagen började med morgonträning för mig och Rakeem (väldigt pigg häst!). Efter träningen fixades stallet med hjälp av Otto, frukost intogs och jag gjorde mig i ordning för att åka till jobbet. Dagens arbete bestod av födelsedagsfirande och planering, för att sedan avslutas med middag och bio tillsammans med 12 av de fina ungdomarna jag har i verksamheterna - en helt okej dag på jobbet!

Jag misstänker att jag inte har presenterat Sixten och Zelda här - världens mysigaste och finaste katter. De flyttade hem till mig och Otto i början av september och har sedan dess varit våra små bebisar. Jag har aldrig träffat så otroligt sociala och gosiga katter, de är helt underbara! Eftersom Otto jobbar kväll och kommer hem först 00:30 spenderar jag resten av kvällen i soffan med myskatterna och Musikhjälpen i P3 (enligt mig det bästa som sänds på radio under hela året).

Det har varit en bra dag från start till slut!

Troll-Zeldan. <3

Sixi-bixi. <3

/ Josefin

I väntan på besked

12 Dec 2015

Dagens teaser: Här om dagen fick jag reda på något spännande som eventuellt kan hända framöver. Jag väntar just nu på besked för att veta hur jag ska planera utifrån det. Vad det handlar om kan jag tyvärr inte säga mer om, det får jag meddela när jag fått reda på hur det blir. Håll tummarna och håll er uppdaterade så får vi se vad framtiden har att ge! 

Jag är motiverad och spänd inför framtiden! E

/ Josefin 

Helt och hållet eller inte alls

10 Dec 2015

Jag lever och mår bra, även om ni som läser min blogg kanske blivit oroliga vid det här laget och undrar var jag håller hus. Det var lääänge sen jag uppdaterade senast och det skäms jag för! Det var mycket veckan som jag skrev senast, jag kom av mig och det dröjde med uppdateringar - vilket leder till dagens rubrik; antingen gör jag något fullt ut eller också kan jag lika gärna strunta i det. Det är just så jag fungerar. Om jag inte gör någonting till 100 % känner jag att det kvittar om jag gör det alls, och så resulterar det i att jag inte gör det. När jag hamnar i ett sådant läge är det svårt att "ta sig tillbaka" och "komma igen", men nu är det banne mig dags att gaska upp sig!

Jag har haft en enorm motivationssvacka den senaste tiden. Som jag nämnt tidigare är jag fruktansvärt trött på vädret (grått, lerigt, blött, mörkt, disigt, blåsigt, regnigt, tråkigt osv...). Hagarna består av 100 % lera. Dagen blir aldrig ljus (jo förresten, här om dagen var det faktiskt sol ett par timmar!). Jag har ridit sporadiskt den senaste månaden, dels eftersom jag haft en motivationssvacka och dels för att jag haft mycket annat för mig. Nu kör jag sista race:t på jobbet den här veckan, jobbar två dagar nästa vecka och har sedan "jullov" fram till 11/1 -16.

Hästarna går som sagt på "halvfart" nu och till januari kör vi igång med hårdträningen inför tävlingssäsongen. Under min ledighet nu över jul kommer jag passa att ta massor av mysiga turer tillsammans med hästarna för att få igång motivationen igen. Det ser jag fram emot! Hoppas att det hinner komma snö tills dess (tvivlar starkt på det men hoppas kan man alltid göra).

/ Josefin

Full fart i veckan

23 Nov 2015

I veckan är det fullt ös som gäller, trots att det knappt kommer bli någon ridning för min del. Det är en hel hög med andra energikrävande saker som väntar:

• Tisdag: C-tränarutbildning på Strömsholm heldag.
• Onsdag: C-tränarutbildning på Strömsholm morgon/förmiddag, därefter hem och sedan direkt in till Stockholm för att gå på Ryttargalan.
• Torsdag: Möte med distanskommittén under dagen.
• Fredag: Ledig morgon/förmiddag, konsert med syster på kvällen. 
• Lördag: Jobb kl 10-17:30.
• Söndag: Jobb kl 11-13:30.

Jag borde gått och lagt mig för ett tag sedan men är som vanligt uppe alldeles för länge. Det blir tungt att gå upp i mörkret och kylan i morgon. Jag har åtminstone förberett för kaffe och frukost i bilen inför morgondagen, får hoppas att det i kombination med trevligt radioprat håller mig motiverad under bilkörningen till Strömsholm. 

/ Josefin

Till häst i naturen - för ett bättre välmående

17 Nov 2015

Min dröm är att använda mina hälsopedagogkunskaper för att arbeta med människors hälsa med hjälp av hästar och naturen. Kanske har jag större chans att förverkliga min dröm genom bidraget Landshypotek har som pris i en tävling. Jag har skickat in ett tävlingsbidrag och ni får gärna klicka på länken nedan för att ge ert stöd på min väg mot drömmen.

Hjälp mig förverkliga drömmen här!

Jag är utbildad hälsopedagog och har en lång bakgrund inom hästlivet. Min stora dröm är att arbeta med människors hälsa och välmående med hjälp av i första hand hästar och natur som redskap, t.ex genom stresshantering och mindfulness till häst. Hästar har en fantastisk förmåga att få människor att vara "här och nu", att skapa välbefinnande och harmoni. Jag vill hjälpa människor att komma bort från en annars hektisk och kravfylld vardag och hitta det inre lugnet - i naturen till häst.

Hjälp mig för verkliga drömmen här!

/ Josefin

Pray for Paris

14 Nov 2015

Det är en sorgens dag för Europa, hela världen. Jag beklagar det som hänt i Paris och lider med alla drabbade. Vad händer med världens vi lever i? Jag kan knappt förstå att terrordåden har inträffat, det känns overkligt och fruktansvärt hemskt. Jag hoppas att det inte blir värre än så här men är rädd för vad som kommer att hända härnäst.

Tider som dessa behöver vi hålla ihop och vara starka. <3

/ Josefin

Tankar kring ridning gråa dagar

13 Nov 2015

I dag fick jag mig en tankeställare under kvällens ridtur. Note to self: 

• Om det har varit grått och mulet hela dagen; använd regnkläder vid kvällens ridtur, just in case.

Jag, Ylva och hennes vän Sabina red ut i beckmörkret kl 16. Visst duggregnade det när vi red iväg men mer än så var det inte... trodde jag. Ett, tu, tre så vräkte regnet ner och vi blev allihop dyngsura på ett par minuter.  När vi kom tillbaka från ridturen var både hästar och ryttare så där lagom glada över allt det blöta.  

Nästa gång tar vi på oss regnkläderna

Skönt att vara hemma enligt Zohar!

Jackan var ljusblå innan ridturen 

Till och med långkalsongerna var blöta - det var skönt att byta om sen!

/ Josefin